Städmaskiner är kraftfulla verktyg som är specialanpassade för rengöring av golvytor på 100 m2 och uppåt. Till skillnad från de maskiner som används vid städning av hemmet klarar städmaskiner mycket stora arbetsbördor, och de slutför arbetet snabbt. Riktigt bra städmaskiner kan klara uppåt 5 meter i sekunden; det blir 18 000 meter i timmen. Med andra ord är de ingenting för enrumslägenheter, men för en lagerlokal eller ett kontorslandskap är de oumbärliga.

Ofta har de roterande borstar som, med hjälp av en vattensug, metodiskt rengör golvytan medan maskinen arbetar sig framåt. Städaren kör maskinen och ställer in funktionerna, men behöver inte gnugga och gno som vid användning av en vanlig dammsugare eller golvmopp, vilket medför att han eller hon får arbetet gjort utan att slita ut sin kropp i onödan. Många städmaskiner både sopar, skurar och skrapar av golvytan på samma gång. På så sätt får man tre arbetsuppgifter gjorda på samma gång, och ett grundligt rengjort golv efter varje användning. Inuti städmaskinerna samlas allt smutsvatten och, om det finns ett sopaggregat, även större skräp. Städaren kan därför enkelt efter användning tömma ut smutsvattnet och slänga soporna utan att behöva springa fram och tillbaka med skurhinkar och soppåsar.

Införskaffande av städmaskiner är en ekonomisk investering. Det innebär en hög utgift för stunden, men i längden kommer det att löna sig. Har man en tillräckligt stor golvyta som behövs rengöras regelbundet är det bättre med en riktigt bra maskin än flera sämre. Med ett snabbt arbetande verktyg är städningen avklarad i rekordfart vilket drar ner på hur mycket arbetskraft som behövs för att hålla utrymmet rent. Materialåtgången blir dessutom mycket mer fokuserad och inte utspridd på flera mindre moment och apparater. Det är också en garanti att resultatet alltid blir lika skinande rent eftersom det alltid är samma maskin som utför jobbet, även om det kanske är olika personer som använder den. Arbetet löper därför inte lika stor risk att behöva göras om, och det vinner man mycket på.

Alla vet att man kan skicka brev och småpaket med posten men det är en annan mer komplex historia om man ska skicka något mycket stort, mycket tungt eller kanske t.o.m något som är brandfarligt eller på andra vis är förenat med risker att hantera. Då krävs det noga genomtänkt emballage. Ibland kan destinationen också påverka hur man packar varor.

Ett korrekt förfarande kring exportemballage kan vara att t.ex. packa varor i en trälåda. En trälåda är tålig och stabil, tål en del hårda tag och skyddar innehållet på ett bra sätt. Man kan få måttanpassade lådor för varje behov. För transport av stora saker som ska fraktas med båt krävs ofta rejäla och täta lådor av trä. Här kanske inte vikten är så avgörande utan materialet ska kunna tåla både minus och plusgrader. Lådorna måste också givetvis håll tätt mot vatten.

Vid många tillfällen går det bra med någon form av wellpappemballage, vilket kallas wellemballage. Här handlar det helt enkelt om de mer traditionella omslagen nog alla fått hem i brevlådan någon gång. En papplåda, t.ex. om man beställt hem böcker. Denna typ av exportemballage är billigare men klarar förståeligt nog inte lika mycket som en stadig trälåda. Om man tänker på en vanlig flyttlåda vet man hur lätt de enklare varianterna rasar sönder underifrån om man packar dem fulla med böcker. Det är alltid viktigt att kontrollera vikten på varorna och välja rätt emballage för detta.

En tredje variant av emballage som är lite snyggare än en kartong är väskor eller mässemballage. Det kan handla om snyggare trälådor med handtag, nästan som på en resväska. De kan vara tillverkade av trä och ha metallsidor och hörn och rejäla slag som går att låsa, så att man kan förvara värdefulla varor där.

Fundera över vilka behov som finns och välj exportemballage därefter.